Lundaförslag: En samlingslokal för ett inkluderande Lund

Inom den svenska demokratin finns en vacker funktion, som innebär att vem som helst kan skicka in ett förslag till sin kommun, och om mer än 100 personer röstar för förslaget så måste det tas upp till beslut av ansvariga politiker.

I Lund kallas detta för Lundaförslag.

Tillsammans med ett par andra föreningar har Interkultur tagit fram ett Lundaförslag om att skapa en samlingslokal för sociala föreningar. Detta skulle fungera som en central för våra aktiviteter, på en lämplig plats i centrala Lund.

På lund.se kan förslag publiceras med maximalt 2 000 tecken. Här nedan kan du läsa en längre version av förslaget, med en utökad bakgrundsinformation och argumentation.

På den här länken kan du sedan gå in och rösta för förslaget.

När man röstar fyller man i sitt namn och sin adress. Man måste vara boende i Lunds kommun för att rösten ska vara giltig. Namnet på den som röstar blir inte synligt på kommunens websida. Däremot så kan man lämna en personlig kommentar om man vill skriva något om förslaget.

Lundaförslag - En samlingslokal för ett inkluderande Lund

Utförlig version

Det uttrycks ofta att Lund har ett rikt föreningsliv, som skapar stora värden för kommunen. För detta investerar kommunen i att stötta civilsamhälle, föreningar och kulturaktörer, i en storleksordning enligt följande.

Kulturverksamhet: 35,8 Mkr

Detta är stöd till kulturinstitutioner som Kulturen, Kulturmejeriet, Kulturcentrum Skåne m fl, samt till större kulturarrangemang. Utöver detta tillkommer Visit Lunds arvoden/ersättningar till kulturaktörer, via Sommarlund/Vinterlund.

Idrottsföreningar: 18,1 Mkr

Här inräknas LOK-stöd, lokalkompensationsbidrag samt vissa mindre bidragspotter för idrottsföreningar. Dessutom tillkommer LKF:s sponsring av idrottsföreningar, på ca 1,5 Mkr.

Studieförbund: 3,9 Mkr

Detta avser studieförbundens verksamhet: kulturarrangemang, studiecirklar och annan folkbildning.

Ungdom: 1,4 Mkr

Detta är Unga Leder Unga-bidrag samt Lov i Lund, som till största delen kanaliseras genom den kommunala fritidsverksamheten. Kommunen saknar verksamheter inom civilsamhället som arbetar storskaligt med organisering av ungdomar som ej är aktiva inom idrotts- och kulturföreningar.

Allt som ovan tagits upp är säkerligen värdeskapande och välförtjänt. Avsikten med detta förslag är inte på något sätt att störa välfungerande verksamheter.

Men det finns något som saknas i listan – Föreningar vars huvudsyfte är Lunds sociala utveckling. Med detta avses sociala föreningar som bedriver stödverksamhet för socialt utsatta samhällsgrupper, barn i fattigdom, ej föreningsaktiva ungdomar, äldre som lever i ensamhet, m fl. Föreningar som skapar öppna och tillgängliga mötesplatser, sociala insatser i utsatta bostadsområden, integration och inkludering, positiva sammanhang för ungdomar, och mycket annat.

Arbetsmarknads- & Socialnämnden har partnerskapsavtal (IOP:er) med föreningar som stöttar personer med psykiska funktionsnedsättningar, skadligt bruk- & beroendeproblematik, våldsutsatta samt brottsutsatta. Avtalen, bl a med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Kvinnojouren, Brottsofferjouren och Lunds Fontänhus, uppgår till totalt ca 3,9 Mkr. Dessa föreningar bärs upp av kommunen genom ersättningar för specificerade insatser under en begränsad tidsperiod, i stället för genom verksamhetsbidrag som budgeteras av kommunen och som kan sökas årligen och av alla föreningar.

Lunds Fontänhus, med inriktning på personer med psykisk ohälsa, är helt och fullt en social förening av den typ som efterfrågas i detta förslag. Men kommunen saknar ett föreningsliv som fyller motsvarande funktion för andra målgrupper. (Andra sociala föreningar finns, men dessa är volontärföreningar vars insatser får beskrivas som småskaliga och fluktuerande utifrån eldsjälars tillgänglighet.)

Detta beror sannolikt på att Lund historiskt sett inte har haft allvarliga samhällsproblem. Det kommunala stödet har följaktligen riktats mot huvudsakligen traditionella civilsamhällesorganisationer som är nationellt organiserade. Men för att förebygga de samhällsutmaningar vi har sett växa fram i jämförbara städer behöver detta kompletteras med ett lokalt socialt föreningsliv, med primär inriktning att förbättra kommunens levnads- och uppväxtvillkor.

Till viss del finns en medvetenhet kring detta inom Lunds kommunala förvaltning. Kommunen har fastställt ett program för social hållbarhet, som innefattar områdena Demokrati, Utbildning och lärande, Levnadsvanor, Arbete och sysselsättning, Boende och närmiljö samt Jämställdhet. Inom samtliga områden finns delmål där kommunen är beroende av insatser från civilsamhället. 2019 tecknades en Överenskommelse med idéburen sektor, som ska främja Inkludering, Hälsosamma levnadsvanor, Hållbar utveckling samt Demokrati, delaktighet och trygghet. Dessutom finns ett kommunalt råd vars uppdrag är att följa arbetet med det sociala hållbarhetsprogrammet, med särskild inriktning på integration och inkludering.

Trots allt arbete som lagts ner på dessa forum och styrande dokument så har det inte gett någon effekt för civilsamhällets insatser i Lund. Orsaken är enkel: det har aldrig avsatts resurser för de ändamål som arbetet syftar till.

När flyktingar från Ukraina började komma till Lund skapade Kultur- & Fritidsförvaltningen en samlingslokal vid Botulfsplatsen, som blev startpunkten för ukrainarnas kontakt med lokalsamhället. Lokalen drevs av Lunds paraplyorganisation för sociala föreningar, LIPS, och möjliggjorde för ett flertal föreningar att utveckla stödverksamhet för målgruppen. Tack vare detta initiativ – och allt gott som uppstod ur den samverkan som genererades av lokalen – blev Lund en av de kommuner där ukrainare välkomnades allra bäst. Men samlingslokalen stängdes efter 10 månader.

Denna funktion av samlingslokal behövs fortfarande i Lund. Inte bara för ukrainare utan för alla samhällsgrupper – och inte minst för att förena olika samhällsgrupper.

FÖRSLAG

Med detta Lundaförslag yrkar vi på att kommunen ska investera 0,5 Mkr per år i en centralt belägen samlingslokal, som precis som Ukrainalokalen ska drivas av en paraplyfunktion för sociala föreningar, och på ett liknande sätt möjliggöra för föreningar att utveckla verksamheter som stärker kommunens sociala utveckling.

Beloppet är en liten summa i jämförelse med övrigt föreningsstöd, men en avgörande första insats för att skapa en framväxt av samhällsbärande sociala föreningar inom kommunen.

Lämpliga lokaler står idag tomma, bl a i korsningarna Skomakaregatan-Vårfrugatan och Östra Mårtensgatan-Östra Vallgatan. Investeringen skulle i dessa fall gå direkt tillbaka till kommunen, i form av hyra till Lundafastigheter eller LKF.

Vi hoppas att detta Lundaförslag når fram till kommunens ledande politiker och förvaltningschefer, och att dessa tar till sig av den verklighet som ovan har beskrivits. En fysisk samlingslokal är grunden för den infrastruktur som behöver utvecklas, för att bygga synergi mellan kommun och civilsamhälle i hantering av de samhällsutmaningar som Lund står inför.

Förslaget har tagits fram och godkänts av styrelsen i LIPS, och ett flertal medlemsföreningar har medverkat i arbetet.

Tack för att du har läst vårt Lundaförslag.